Once upon a time, it was real.

Jag har alltid sagt att jag hatar dig, jag vet.
Men sanningen är att.. jag gör inte det, verkligen inte.
Men grejen är att jag inte vågar erkänna att jag älskar dig för mig själv eller någon annan.
Och speciellt inte för dig, för du skulle bli så jävla stolt.
Jag klarar mig verkligen inte utan dig och det här går inte länge till.
Men eftersom du inte bryr dig så har jag inget val.
Jag kommer aldrig glömma dig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0