jennyahlström

Varför klagar jag, när det egentligen inte finns något att vara ledsen över. Varför sitter jag här helt förstörd, när jag inte ens vill ha dig i mitt liv, när jag vet att det tog slut för längesen. Det finns inget att vara ledsen över. Ändå är det något som saknas, men jag vet inte vad. Och varför blir man sur på folk, när man själv är lika dum i huvet. När man själv gör samma saker. Livet är för kort för det här, och jag orkar inte bråka mer nu. Vad är grejen. Man lär ju inte dömma nån innan man känner dom, inte ens dömma positivt. För man vet aldrig. Allt man ser är utsidan. Och det bevisar ingenting. Orkar inte ens gå runt och leka att allt är bra, ska försöka rätta till allt istället.